Rädsla eller Kunskap
Vilket ska styra
**************************************************
180604 - I Sverige finns många pågående processer kring rovdjurens existens och har vi förhåller oss till dessa. Många fascineras - och är rädda. En del är rädda och ser inte nödvändigheten i att acceptera rovdjur. Många anser människan behov som nr 1 och om något kommer i konflikt med människans val och existens så kan människan välja att döda de som människor anser konkurrera. Detta brukar leda till utrotning. Många människor-många voljor och krav = ingen plats för det som anser vara ett problem då. I slutänden glöms helheten bort och det är som om människan tror att vissa arter inte har någon betydelse-att människan kan välja och vraka kring hur det ska vara. Alltså - jag vill ha boskap här dvs. här får inte finnas rovdjur då. Hur logiskt är detta beteende. Om vi nu tänker oss att det kommer en ny art till jorden (tankeexperiment) och den ser människan som sin konkurrent så bör ju den rimligtvis placera några av oss på zoo och resten blir jagade intill utrotningens gräns. Samma logik alltså. Varför ställer sig en del människor över naturen mer än andra? Varför ser en del personers världsbild annorlunda ut än andras?
Under åren som går, under tiden som kunskapen kring frågorna växer ges möjligheterna till nya perspektiv en allt större plats med en allt tydligare bild av mångfald här på jorden. Sårbarheten i enfaldens enkelspårighet, den vi alla kan drabbas av när vi väljer att enbart prioritera oss själva och våra intressen, gör allt sårbart. Hela system kan kollapsa och vi lever inte längre i harmoni med våra närmaste ens. Egoism är gränslöst och genomsyrar en människas tänk. Kunskap vidgar våra perspektiv. Källkritiskt kunskapssökande ger oss verktygen till en god förändring.
Jaktbrotten fortsätter tyvärr år efter år. Jakten ses som friluftsliv tyvärr. Respekten för livet och empatin är tyvärr dåligt utvecklad hos väldigt många. Det skjuts för nöjes skull och det skjuts för vinnings skull. Oerhört sällan för överlevnad. Förhoppningen är att den i många delar positiva utvecklingen när det gäller kunskap kring djur och natur fortsätter öka och att detta blir en del av allas liv och livsfilosofi. Respekt för liv och mångfald på alla plan.
160309 - Tjuvskytte och bitterhet finns bland en del som inte ser vargen eller andra djurs egenvärde och berättigande. Ännu. Idag råkade en fyraåring som satt i baksätet komma åt avtryckaren på 45:a (handvapen) när modern körde med hästsläp på en highway i USA. Hon/dom överlevde och inga andra dog heller. Kvinnan är en stark förespråkare för vapen via bl a facebook. Jag tänker - varför? Var får man sina ideal från, av vad, sina åsikter och föreställningar? Det vet var och en bäst själv. Konsekvenserna för enskilda och hela samhället är ett resultat av hur vi tar ansvar och ser till allas lika värde.
Men en sak vet jag säkert.
Inget är omöjligt och allt är föränderligt.
Jag slutar aldrig tro på kunskap, empati och balans i naturen och i oss själva. Människan är absolut beroende av fungerande ekosystem, ja hela naturen.
Människan är sitt eget största hot samt tillgång. Då är det på vårt mentala plan det handlar om. Sprungna ur harmoni för 200 000 år, sedan så har vi invecklat oss successivt tack vare vår oerhörda och unika förmåga till analys och planering t ex. Vår hjärnkapacitet var lika stor då som nu. Frågan är bara hur vi använder vår intelligensförmåga. Vi är alla oerhört komplexa och våra liv levs utifrån våra egna, gruppens samt samhällets värderingar. Vilka värderingar? på alla dessa plan....
Häri ligger våra val, skiljevägar och vårt framåtseende.
Vi har erfarenheter, men viktigast är nog hur vi sammanväger alla etiska moraliska och det vi kunskapsmässigt lär oss. Att vilja väl. Att vara goda.
Människan är sitt eget största hot samt tillgång. Då är det på vårt mentala plan det handlar om. Sprungna ur harmoni för 200 000 år, sedan så har vi invecklat oss successivt tack vare vår oerhörda och unika förmåga till analys och planering t ex. Vår hjärnkapacitet var lika stor då som nu. Frågan är bara hur vi använder vår intelligensförmåga. Vi är alla oerhört komplexa och våra liv levs utifrån våra egna, gruppens samt samhällets värderingar. Vilka värderingar? på alla dessa plan....
Häri ligger våra val, skiljevägar och vårt framåtseende.
Vi har erfarenheter, men viktigast är nog hur vi sammanväger alla etiska moraliska och det vi kunskapsmässigt lär oss. Att vilja väl. Att vara goda.
**************************************************
- OM TJUVJAKT/ILLEGAL JAKT -
Helt uppenbart så sker illegal jakt hela tiden på många djurarter.
På varg bedrivs nu samordnad tjuvjakt som är svår att beivra eftersom
man har nätverk som skyddar mot insyn. det odlas också en
skrämselkultur där man inte öppnar munnen. Detta är mycket oroande.
Straffen för tjuvjakt är möjligtvis för låga och risken att bli upptäckt likaså.
Naturligtvis ska man överträdelser av lagen och dessa är grova och allvarliga.
Ingen som tjuvskjuter är en hjälte, även om den tonen odlas.
Den som inser att man ska följa jaktlagen gör rätt. Har man en annan
åsikt så är man fri att ventilera den via samtal och opinionsbildning
samt via politiken. Men tjuvjakt. Nej.
Helt uppenbart så sker illegal jakt hela tiden på många djurarter.
På varg bedrivs nu samordnad tjuvjakt som är svår att beivra eftersom
man har nätverk som skyddar mot insyn. det odlas också en
skrämselkultur där man inte öppnar munnen. Detta är mycket oroande.
Straffen för tjuvjakt är möjligtvis för låga och risken att bli upptäckt likaså.
Naturligtvis ska man överträdelser av lagen och dessa är grova och allvarliga.
Ingen som tjuvskjuter är en hjälte, även om den tonen odlas.
Den som inser att man ska följa jaktlagen gör rätt. Har man en annan
åsikt så är man fri att ventilera den via samtal och opinionsbildning
samt via politiken. Men tjuvjakt. Nej.
**************************************************
- FÖRGIFTNINGEN -
Den fortsätter år efter år. Tyvärr så tas inte de politiska beslut
som naturen kräver. Utan förgiftningen bara fortsätter.
Detta måste få ett slut. Oerhört märkligt att man inte inser vidden
av problemet. Djur, natur och människan förgiftas.
**************************************************Den fortsätter år efter år. Tyvärr så tas inte de politiska beslut
som naturen kräver. Utan förgiftningen bara fortsätter.
Detta måste få ett slut. Oerhört märkligt att man inte inser vidden
av problemet. Djur, natur och människan förgiftas.
- ÅTERVÄXT -
Tragiskt nog så finns det starka krafter för att fortsätta
utveckla den romantiserade bilden av jägare som en
"del av naturen/upplevelsen". Att det är så här vi ska
förhålla oss. Att det ska vara en hobby och en spänning.
Att det ska vara såhär vi möter naturen.
**************************************************
- VARGJAKTSSTOPP 2016 -
Det är inte regeringens eller politikers förtjänst att detta sker.
Utan mest tack vare kunniga människor som inser det
oerhörda värdet av fungerande rovdjursstammar.
**************************************************
- VARGSTAM EUROPA NU -
Slående fakta angående vargens självklara roll
i samhällen där man inte har den utbredda "folkjakten"
som man har i Sverige, Norge och Finland t ex.
**************************************************
- ROVDJURENS KRIS, IGEN & IGEN -
Kunskap, etik och moral leder oss framåt till ett bättre och bättre
förhållningssätt till de naturliga systemen i flora & fauna. Vi
ska inte dominera och utrota arter. Vi ska värna och skydda.
**************************************************
- BALANS, INTE GODTYCKE -
Den ekologiska balansen mellan arterna upprätthålls bäst
utan mänsklig inblandning och rovdjur är en förutsättning
för denna balans. Ord som tragiskt när rovdjur dödar är helt
fel. Märkligt nog hörs sällan det uttrycket när människor
dödar i jakt mm. Vilka filter används?
**************************************************
- ÄLGKO & KALV VID VARGANGREPP -
Detta är ingen tragik, utan naturens/faunans naturliga tillstånd
S.k. rovdjur får sina föda på detta viset och det skapar balans
När människan jagar måste vårt dödande/jakten avgränsas av
strikta normer och hänsyn som grundas på djup erfarenhet och
inte på girighet, tropéer eller att samla i ladorna utan hänsyn till
bestånd. Det krävs mycket mycket respekt och kunnande för
att det inte ska vara "människans rättighet" som styr.
**************************************************
141110 - En fantastiskt bra video som visar hur erfarenhet och kunskap ger en plattform för visioner och ett lösningsfokuserat tänkande. Jag ser och lär som den enkla människa jag nu är.
Miha Krofel har en egen Youtube kanal och är väldigt engagerad på många plan och sätt.
**************************************************
140130 - En mycket bra artikel. Det finns kunskap som tillför dimensioner i våra medvetande som bör leda till nya inställningar och beaktande. Rovdjuren ska ha stora och livskraftiga stammar annars skadas hela ekosystemen. Vi vet detta. Låt oss då leva tänka och besluta oss för hur vi ska värna därefter. Ett utrotat djur kan aldrig ersättas. Aldrig. Katastrofen är ett faktum.
140130-DN
**************************************************
140111- Kunskap är färskvara. Kunnande kan glömmas och förvärvas. Om och om igen. Lärdom är fundamentet till visdom kombinerat med ödmjukhet och lyhördhet. Var finns ny kunskap? Jo i sökandet. Inte i det förutbestämda resultatet utan i det nyfikna sökandets resultat. "Intet är nytt under solen det finns bara nya varianter", brukar man ju säga. Men det finns nytt - nyheter för oss alla. Jag tackar för denna. Läser även mer här i Science.
140111-DN
**************************************************
140110- Många vill förstå sambanden i naturen och hur allt hänger samman. Läser även mer här om rovdjurens ovärderliga betydelse - Science.
140110-Science
**************************************************
140109 - Just detta är det grundläggande i rovdjursfrågan. Just detta att människan inte kan ersätta rovdjuren eller något annat levande i naturen. Vi kan inte ersätta det som dött heller. Vi sitter framför TV´n när livet levs i markerna. Människans urval är helt utan kunskap totalt sett. Ekosystemen är oerhört komplexa och är inget vi kan styra över med gevär och kvoter.
Varför är det då så farligt att rubba ekosystem?
Jo, därför att vi inte kan hantera konsekvenserna och vi själva blir bland de första som drabbas. I slutändan drabbas vi alltid när vi rubbar ekosystemen. Vi är alltid beroende av att allt fungerar.
Historien är proppfull av exempel på hur människan ändrat faunan och floran. Nu i en globalare värld ökar kraven på människan ytterligare när det gäller att visa yttersta hänsyn till de biologiska systemen och alla dess arter. Mångfald är enda vägen för hållbarhet. Utan människans selektiva urval. Troligen var människan med och utrotade mammutarna pga sin brist i selektiv jakt och sin okunskap. Samma problem gäller världen över i dag också. ca 3200 tigrar finns kvar på jordklotet. Varför?
läs t ex den svenska rödlistan
läs t ex den svenska rödlistan
140109-SVT Nyheter
**************************************************
140105 - Vi lär av våra misstag. Men hur många misstag får vi göra som mänsklighet innan en art inte tål mer. Vi slår oss för bröstet och tycker att vi "rules the world" och är skapelsens krona, men är vi det och är vi så smarta? Kanske för smarta för vårt eget bästa...
Kanske bör vi reflektera mer. Kanske bör vi lära oss byta fot och kanske bör vi använda oss av försiktighetsprincipen...... runt hela moder jord.
140105-SVD
**************************************************
Vi skriver januari 2014 nu och den pedagogiska och kunskapsinriktade diskussionen uteblir i stort sett. Det som skrivs i media handlar i högsta grad om den politiska debatten som alltså är populistisk och insnävad. Varför?Jag tror att man själva saknar kunskap för att föra en offentlig diskussion kring kunskapsfrågorna. Man landar istället i ett tonläge som får hela rovdjursfrågan att bli en fråga om vad man tror på, vad man gillar och vad man är minst rädd för.
Det är helt på tvärs med hur man skapar ett gott samhälle med kunskapsunderbyggda beslut i fokus.
Förhoppningen är att frågan höjs till en kunskapsfråga för varje dag som går nu.
På det sättet flyttas fokus från populism och rädsla till vad det ekologiska systemet kräver och hur allt fungerar.
Underskatta inte människor. Vare sig dig eller mig.
Vi kan alla.
Om vi vill.
131220-SVT Värmlandsnytt
**************************************************
Och vem tror att vi kan ha 200 hundar i landet utan inavel - eller 200 människor eller....
In absurdum brukar man säga när något passerat all trovärdighet men framför allt saknar kunskapsmässighet. Beslutet är ju inget annat än en utmaning inför utrotningsbeslutet.
Det man önskar i detta fallet är ju enbart ett par vargar på en djurpark. Något att skrämmas av något att regera över. Det verkar som att den starka och fria naturen skrämmer många människor. Man vill plocka sina kantareller eller jaga utan att behöva lära sig umgås med naturen. Nej, att fjärma sig naturen är inte människans framtid. Snarare att närma sig naturen och lära sig mer. När bor ekologin ekonomin och hela sammanhanget där vi är en del av helheten.
131210-SVT Nyheter
**************************************************
131205-SVT Nyheter
**************************************************
**************************************************
131107-VF
**************************************************
Måndag den 14 oktober 2013 startar älgjakten i de vargtätaste områdena i Sverige.
Att hundar är den största orsaken till dödad och skadad boskap är egentligen inget nytt men att man lyfter problemet är inte så vanligt. Dessutom kan hundar ge sig på människor till skillnad från varg. Detta problem är också det nedtystat - av populistiska skäl - för vem vill bråka med ca 800 000 hundar och deras röstberättigade ansvariga vårdnadshavare - hussar & mattar..
Mellan 2006 och 2013 har antalet hundar som är registrerade ökat med 8% eller 55 000 individer (enl. Kennelklubben).
131205-SVT Nyheter
**************************************************
Och så har det bildats ett Antivargparti. Detta har på sin agenda en lista av skäl till vargens ickevara som bygger helt på okunskap. Rakt igenom. Läs artikeln - ta varje enskild fråga - skaffa belysande kunskap om vad det innebär och vips så inser man att detta inte är annat än ett vargrasistiskt parti. Jösses ska vi ha rasism där nu också... Det handlar om att inse, veta, känna och kunna värdet av en art i naturen. Maskrosorna ska ju också utrotas tycker en del. Brännässlorna kan vi väl också vara utan osv. Då säger man - Vargen ska inte finnas för den har ju varit utrotad. Ja men då kan man tycka att elefanter och lejon osv också ska utrotas så slipper vi dela mark och bytesdjur med dom. Så. Vem vill bilda ett antielefantparti - ...faktum är att dessa arter är nära utrotning pga bristande förståelse för dessa arters oerhörda värden.
Vem är människan att sättas sig över skapelsen? Så fullständigt. Jorden blir bankrutt på detta viset och vi blir utan sammanhang. Mars nästa eller.....
131118-SVT**************************************************
Missbruk av paragraf 28 i Jaktlagen? Naturskyddsföreningen undrar.
Vad har tjänstemännen på Länsstyrelserna för bemyndigande och hur fungerar befogenhet och utredning. Vilka resurser finns? T o m det polisiära system har stora svårigheter att följa upp utredningar och utreda ansvarsfrågor. Återigen. Vem vill vad? Kanske en ny frågelek?
131107-VF
**************************************************
Så nu kommer vissa personer att skjuta på varg - i vad man kallar nödvärn av hund.
Frågan är vad man gör i vargrevir och med en lössläppt hund som påstås vara mer värd än en varg.
Vargen finns i ett fåtal och är en av grundpelarna i ekosystemet.
Hur kan man då acceptera att de skjuts i vad man kallar nödvärn för hund?
Om samma sak skulle hända i något av Afrikas nationalparker så skulle hundägaren få skylla sig själv. Man fredar inte djur för att sedan gå ut och provocera fram en situation där man sedan använder ett lagrum för att uppfylla sina egna syften - att få bort alla vargar. De som stiftat lagen har kanske inte menat att skydda vargen?
Hur ska vi ha det?
Hur ska ett demokratiskt beslut formas, verkställas och följas?
Allt annat måste väl anses vara en olaglig handling?
En kriminell handling.
Är detta OK i en rättsstat?
Det finns en minoritet som anser att vargen och alla andra rovdjur som hotar deras jakt eller rädsla är en belastning och att de därmed inte ska få finnas.
Så finns det en majoritet som anser att alla rovdjur är en tillgång på alla sätt. Att dom är helt nödvändiga och har sin fulla rätt att finnas och att vi är beroende av fullt fungerande eko-system.
Detta är inte en politisk fråga i egentlig mening.
Det är en fråga om liv och död.
För varje art människan utrotar i egna syften är en förlust och ett hot mot systemen.
Människans bristande kunskap och kontroll samt kunskap kring inplantering av arter och egen påverkan på systemen har många många gånger skapat oerhörda problem som aldrig går att ta tillbaka.
Kanske saknas det ödmjukhet inför problemen, inför konsekvenserna?
Vilken roll har media?
Vilken roll har du?
källor: SVT Nyheter 131017
Dala-Demokraten 131014
Dala-Demokraten 131014
**************************************************
Ny rovdjurspolitik från regeringen!?
Ja politik är ordet.
läs wiki:här
130912-SVT Nyheter
**************************************************
Nödvärn att skjuta varg som sägs attackera löshund? Hur ska vi kunna ha en vargstam om man drar gränsen på detta viset? Ska hunden vara lösdrivande i revirområden? Har en varg någonsin attackerat en hund som varit kopplad? Var finns lösningsfokuseringen?
130912-VF **************************************************
Vi skriver augusti 2013 - Vargen, ett djur som är en självklar del av ekosystemet här och på många andra ställen, förföljs och används i politiska syften. Den biologiska och långsiktiga energin får väldigt liten plats. Detta gäller såväl i media som i de politiska korridorerna.
Det är bara att beklaga, med sorg, att de som ska föra samhället och därmed allt på denna jord framåt för att skapa och återskapa samt bevara mijön så att helheten fungerar som den ska enligt vetenskap och enligt försiktighetsprincipen. Politiker ska vara visionärer och efterleva med etik och moral. Så skapas en utveckling till det bättre. För en framtid på denna den enda planet vi vet om att leva på. Vi den mest egoistiska varelsen. Däggdjuret människan. Vi glömmer så lätt vårt ursprung, vår historia. Samtidigt har vi en unik förmåga att påverka vår omgivning, som inget annat djur. Inte ens malariamyggan eller något annat liv har ännu ruckat på det. Ännu.
Men det kommer att ske.
Om vi inte tar den hänsyn som krävs för att ha balans, på planeten.
Vi ska göra vårt bästa.
källa:dn 130820Men det kommer att ske.
Om vi inte tar den hänsyn som krävs för att ha balans, på planeten.
Vi ska göra vårt bästa.
*****
källa:svt nyheter 130822
**************************************************
källa:dn 130823
*****
källa:svt nyheter 130823
**************************************************
Kristdemokraten (KD) Lars Adaktusson ger sitt bidrag till populismen. Han kandiderar för KD till EU - men anser att EU ej ska lägga sig i just denna frågan. Mycket märklig inkonsekvens får man tycka. Kanske ska vi ta och gallra ytterligare kring vad EU ska lägga sig i. Jordbrukspolitiken?
130504-SVT
**************************************************
130503 - Det pågår en process inom de föreningar som vill utrota vargen, decimera ner den till utrotningsgränsen och de föreningar som vill skapa förutsättningar för en frisk och livskraftig rovdjursstam. Däremellan står idag svenska domstolar och Eu-lag/jurisdiktion. Om rovdjuren utrotas då råder obalans i eko-systemen. detta får allvarliga konsekvenser för såväl djurliv som skog och ekonomi. Detta veta alla som kan något i frågan. Det finns de som vill utrota alla huggormar också och skulle göra det om dom inte var så svåråtkomliga. Vargen är tyvärr ett lätt byte för organiserade jägare och andra som vill den illa. Helt enkelt lika sårbar som din egen hund.
130503-SVT Nyheter
**************************************************
130502- TT
**************************************************
130409 - Det satsas mer och mer på att använda sig av lamadjur som skydd av boskap. Lamadjur har en stark beskyddarinstinkt för flocken och är inget direkt flyktdjur. Detta gör lamadjuret till en lämplig flockmedlem hos får t ex. Dessutom är laman ett väl anpassat utegångsdjur för vårt klimat året runt. Att den sedan har en fantastiskt fin ull är bara positivt. Kanske en lösning för många.....
**************************************************
Källa HD-130409
**************************************************
2013-03-29 Man hoppas att perspektiven och kunskapen breddas bland oss alla så att vi kan se hur det är ställt och vad som krävs av oss människor för att säkerställa en livskraftig rovdjursstam så att faunan kan blir fortsatt rik och i framtiden fortsatt ge oss nytta och glädje. men framför allt så är det en nödvändighet för hela ekosystemet, oavsett oss människor.
källa SVD
**************************************************
2013-03-22 Glädjande nyhet med förhoppning om att dom får leva och ha hälsan samt att det blir lyckade föryngringar osv..... Vilken rikedom det är med en livskraftig och naturlig fauna.
**************************************************
2013-03-19 Läser lyssnar och begrundar....http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/vargsymposiet-i-valadalen-avslutades-idag
källa SVT
**************************************************
2013-02-26-kväll - Den ärade förvaltningsdomstolen stoppade omedelbart Naturvårdsverkets beslut om s k skyddsjakt. Detta efter att överklagan kommit dom tillhanda. Naturvårdsverket har tydligen en egen agenda som går ut på att köra sitt eget race...helt på kollisionskurs med "sunt & sant".....
källa SVT Nyheter
**************************************************
2013-02-26-morgon - Det s k Naturvårdsverket har inte sans o balans parat med kunskap och intentioner nog för att se om den spillra av vargstammen som behövs i varje enskild individ. Stammen kommer att utplånas-utrotas om man har den kursen man har nu. Det är ett som är säkert.
**************************************************
2013-02-20 - Vem bestämmer vad som är för mycket? För mycket pengar? En cancerbehandling...Ett hjärtbyte...Vem sitter pris på vad ett art är värd? Vad är mänskligheten värd då?
Varför har människan perspektivet - vi är härskare över allt, vi bestämmer, vi sätter gränserna, vi avgör allt? Så. Vad har religion för nytta, vad har etik och moral för nytta? Vad har vårt eget, högst personliga sätt att tänka för nytta? Allt. All nytta, om vi tänker osjälviskt.
Media, företag, politiker, särintressen och alla som upplever personlig vinning och personligt gagn har litet med etik och moral att vinna, om dom tänker själviskt. Om dom däremot tänker osjälviskt så blir kraftens riktning en helt annan. Då sker något gott.
********************
källa DN-130220
**************************************************
källa SVT-130220
**************************************************
2013-02-12 - Vargjakten som beslutades av Sveriges regering med Lena Ek (centerpartist & miljöminister) i spetsen är slut för denna gång. Tack alla ni som kämpade för att göra detta stopp möjligt. Framtiden ska visa att ni har gjort alla rätt. Naturvårdsverkets överklagan är en bedrövelse som dom själva får leva med, men dom kan ju dra lärdom och göra saker bättre i framtiden, vilket vi hoppas på.
källa SVT Nyheter
**************************************************
källa Nordulv.org
**************************************************
källa NWT
**************************************************
***
Beslut fr Kammarrätten
**************************************************
källa SR
**************************************************
källa NWT
**************************************************
källa DN
**************************************************
källa VF
**************************************************
källa SVT
**************************************************
Nedan följer ett kort utdrag ur några få dagars händelser speglade i media. Det är omöjligt att följa hela denna tragedi som sker i Sverige. Så nedanstående får stå som exempel på allt det som skett och det som ska ske. För - inget nytt under solen.... Det som är ljuset i tunneln är alla de som arbetar för vargarnas och de övriga rovdjurens hållbarhet och försöker motarbeta utrotning och politiserade beslut. I framtiden så kommer dessa beslutsfattares och anhängare till deras politik att framstå som fullständigt ignorant och utan framsynthet. Tyvärr får man ju säga. Man hoppas på att kunskap och förnuft ska segra.
**************************************************
2013-02-04 Idag får vi även veta att den så kallade rapporten är gjord under stark tidspress... Frågan är vad rapporten är gjord av och för och på vems uppdrag... Det kan inte vara seriösa "experter" som gör på detta viset. Det kan enbart handla om beställningsjobb. Skulle du servera "rätt" rapport i "rätt tid" annars? Nej, tänkte väl så.
källa SVT nyheter
**************************************************
2013-02-04 ...Vad handlar allt detta om? Fjädrar i hatten? Utrotning? Makt? För det är knappast naturvård eller något annat gott.
**************************************************
2013-02-04 ...så fortsatte dagen och man skadeskjuter en varg. Alla fel och inga rätt. Smakar kaffet och mackan bra? Sover man gott efter en dags värv? Det finns människor som ger oss gåvor för framtiden och vi har stor glädje av dessa. Så finns det andra som plundrar och skövlar jordens gemensamma skatter. Vem vill du vara?
**************************************************
2013-02-04
...så började dagen...så kom nysnön...
Allt skrivs ur jägarens perspektiv, läsarens?
Men var finns då självkritiken? Den som man alltid bör ha med sig. Den som gör oss bättre.
källa NWT-130204
**************************************************
2013-01-31 Ja vad ska man säga? Var finns kompetensen? Inte hos de som tar besluten i alla fall. Dessutom saknas det självinsikt och självkritik. Man saknar som vanligt att de som brinner för saker få vara de som finns i centrum när besluten tas. Men de orkar inte med byråkratins politiska mangel och bristen på kunskap och civilkurage. dessa människor behövs i maktens korridorer men vill inte vara där, för de ogillar själva maktutövandet tjusning(?). Är det inte så att vissa positioner handlar enbart om att utöva makt. Makt utan nödvändig kunskap eller rätt kvalifikationer i övrigt. Detta är den hierariska modellen. En modell som man trodde skulle fasas ut mer och mer redan för 30 år sedan, men som återuppstår om och om igen. Var finns de platta och inkluderande organisationerna där inte rädsla makt och tystnad råder bland kunnigt folk?
**************************************************
2013-01-30
Idag togs ett beslut som kommer att läggas till våra minnen som ett av de politiska beslut som tagits i "vargfrågan". För det är inget beslut som har den minsta koppling till biologisk mångfald eller ett hållbart vargbestånd. Det grundas enbart på felaktiga grunder. Detta är alla sakkunniga eniga i. Politiker och myndigheter tror inte på kunskap och information, ingen vill eller vågar ta i detta med folkbildning för den lilla grupp som vill utrota vargen. Istället så använder man "en tillmötesgående modell", ren populism alltså. Detta är en oerhört farlig väg i ett samhälle, som tyvärr används hela tiden politiskt och i myndighetsutövande. Jämför med emigrationspolitiken. Ett lotteri för de sökande.
Vad gör du åt saken? Ska det bedrivas 1800-tals-politik i Sverige? Ska ett av faunans viktigaste djur utrotas och ersättas med bly och hagel för att människan själv ska styra "viltförrådet" i skog och mark? Svaret och frågorna ligger hos dig också!
**************************************************
**************************************************
källa DN
**************************************************
**************************************************
**************************************************
källa DN
**************************************************
källa NWT
**************************************************
källa Naturvårdsverket**************************************************
**************************************************
121219 källa
**************************************************
----------- Gör gärna * * * * * * * * * * *********** * * - Aktiv skillnad! Få kunskap och information. Bli medlem i SRF
Kunskap är bästa verktyget****************
-läs gärna: "DE STORA ROVDJURENS EKOLOGISKA ROLL"
En kunskapssammanställning baserad på aktuell forskning Av Andrés Ordiz Hämta den här (PDF) (källa: Svenska Rovdjursföreningen, De 5 Stora)
-Vi vill visa och hänvisa till en mycket bra och lättläst artikel från Rovdjurscentret De 5 stora
**************************************************
Skydda med stängsel Läs gärna artikel i Sörmlandsbygden - Svagt intresse för vargstängsel [2012-02-02]
Bland annat Varg i Väst bygger stängsel.....
Stängselgruppen som arbetade under sakkunnig ledning av rovdjursföreningen (SRF)
Läs/hämta hela PDF-filen ----------------------------------------------------------------- Artfaktablad om Canis lupus Linnaeus (PDF-källa:www.artfakta.se) -->
Canis lupus / Varg /
Däggdjur / STARKT HOTAD
(EN)
D
_____________________________________________________
Klass Mammalia (däggdjur)
Ordning Carnivora (rovdjur)
Familj Canidae
(hunddjur)
[Canis lupus Linnaeus,
1758]
Beskrivning
Vargen är det
största av de vilda hunddjuren, normalvikten för vuxna djur är
35-50
kg. Vargen är högbent med rak rygglinje, vilket ger en
rektangulär profil. Den har kraftigt huvud
och stora tassar (>100
mm). Svansen är proportionellt sett kortare än t.ex. rävens och
hålls
vanligen hängande. Färgen varierar kraftigt. Vanligast är
grå eller gulaktiga färgvarianter, ofta
med mörkare stickelhår på
ryggen och ljusare buk. Även huvudet kan ha varierande
teckningar.
Karaktäristiskt är vita kinder. I andra länder
förekommer stora färgvariationer från helt vita
polarvargar till
nästan helt svarta skogsvargar i Nordamerika. Det bör också
uppmärksammas att
det finns många varglika hundraser och
rasblandningar.
Utbredning och status
Vargen har historiskt sett
haft en vid utbredning över norra halvklotet,
men trängts undan
från stora delar av det forna utbredningsområdet. De starkaste
fästena finns
idag i Nordamerika och Ryssland. I Europa finns de
största stammarna i delar av det forna
Östeuropa. Arten finns
vidare på Balkan, i Italien och på Pyreneiska halvön. Under senare
år har
vargen expanderat i Europa och återinvandrat till Tyskland
från Polen, till Frankrike från Italien
och till Ungern från
Slovakien. Vargen fanns i början av 1800-talet spridd över hela
Sverige och
vid mitten av seklet fanns den fortfarande i alla svenska
landskap utom på Gotland och Öland.
Därefter gick tillbakagången
mycket snabbt och vid slutet av 1860-talet var den praktiskt
taget
utrotad i Götaland och även i större delen av Svealand. I
Värmland och Dalarna dröjde spillror av
populationen kvar
ytterligare några årtionden. Vid början av 1900-talet var vargen
undanträngd till
fjällnära områden. Under 1930- och 40-talen
torde antalet vargar i Sverige ha varit 20-40. År 1965
uppskattades
antalet till högst 10. År 1966 fridlystes vargen, efter att
dessförinnan ha varit fredlös.
Under 1970-talet var arten ytterst
nära att helt försvinna från landet och en ensam individ
inom
nationalparksblocket i Norrbottens fjällvärld gick under
benämningen "den sista vargen". Vintern
1977/1978
konstaterades dock varg åter på flera platser i Norrbottens län,
samtidigt som uppgifter
från Finland gjorde gällande att det var
resultatet av en mindre del av en större invandringsvåg
från
Ryssland året innan. Sommaren 1978 konstaterades också en
föryngring i skogslandet öster
om Kiruna, den första kända i
landet efter fridlysningen 12 år tidigare. Efterföljande
vinter
observerades som mest åtta vargar i en flock av vilka
samtliga försvann. En sköts legalt efter
länsstyrelsens medgivande
och minst en varg sköts olagligt. Hösten 1976 rapporterades om varg
i
Trysilområdet i östra Norge och vintern 1978/79 uppträdde varg
också i angränsande
Nordvärmland. År 1983 konstaterades den
första vargkullen under 1900-talet i Värmland och
därefter har
föryngring skett årligen i mellersta Skandinavien med undantag för
1986. Under åtta
år räknat från 1983 föddes såvitt känt sju
vargkullar - aldrig mer än en om året. Detta ledde
emellertid inte
till att antalet vargar ökade nämnvärt. Först 1991 föddes det
två vargkullar, varav
en i södra Jämtland. Genetikerna har senare
konstaterat att hanen till den senare kullen var en
nyinvandrad varg
från öster. De efterföljande åren 1992-1995 föddes det varje år
två vargkullar i
landet. Antalet kullar ökade därefter ytterligare
och vid sekelskiftet var antalet kullar 7 och antalet
vargar
beräknades till 70. Under de första 10 åren på 2000-talet har
vargstammen fortsatt att öka
och kullar har fötts i vargrevir i
Värmlands, Dalarnas, Örebro, Västmanlands, Stockholms,
Gävleborgs,
Västra Götalands, och Västernorrlands län. Bägge åren 2008 och
2009 föddes det 23
vargkullar, varav några revir överlappar
gränsen mot Norge. Vargstammen beräknas år 2010
uppgå till ca 200
djur. Många ungvargar har utvandrat och ensamma vargar har uppträtt
tillfälligt i
så gott som hela landet under de senaste 20 åren.
Genetiska undersökningar visar att den
nuvarande skandinaviska
stammen ursprungligen härstammar från ett enda vargpar med
östligt
ursprung, men att ytterligare en hane kom 1990-91. Troligen
har denna varghane haft mycket stor
betydelse för den ökning av
stammen som konstaterats därefter. Ytterligare ett 10-tal
östliga
vargar har dokumenterats i Skandinavien och det har också
konstaterats att flera nya vargar med
östligt blod ingår i
etablerade revir i Mellansverige och Sydnorge. År 2001 antog
riksdagen en
rovdjurspolitik som bl.a. innebär att det fastställdes
ett etappmål för varg i Sverige. Etappmålet är
uttryckt som
antalet årliga föryngringar och sattes då till 20, vilket
motsvarar cirka 200 djur.
Samtidigt sägs att vargföryngringar inte
skall tillåtas inom renskötselns åretruntmarker.
Rovdjurspolitiken
ändrades delvis 2010, varvid ett nytt mål sattes som säger att
vargstammen inte
får överstiga 210 vargar i landet. Därutöver
infördes för första gången licensjakt efter varg i
Sverige och 28
vargar fälldes på kort tid under årets första dagar. Följande år
beviljades
skyddsjakt på 20 vargar.
Ekologi
Vargen har stor förmåga
att anpassa sig till vitt skilda miljöer, men är beroende av
en
relativt rik fauna, helst med inslag av större bytesdjur. Bland
svenska djurarter är hjortdjur som
älg, ren och rådjur aktuella.
Fram till 1800-talets slut, då älg och rådjur var fåtaliga,
var
skadegörelsen bland tamboskap som nötkreatur, får och getter
av betydande omfattning. I norra
Sverige har renen, som efter 1886
räknas som tamdjur, utgjort det viktigaste bytet i denna
kategori.
För vargarna i den centrala delen av Skandinavien har älg och
rådjur utgjort de viktigaste
bytesdjuren. Vargarnas jakt på
hjortdjur sker genom förföljelsejakt, ibland i kombination
med
smyg- eller förhållsjakt. Ofta jagar bara ett eller ett par
djur i flocken. Vargens jakt efter vilda
bytesdjur innebär viss
selektion mot unga eller gamla djur. Detta har främst dokumenterats
från
Nordamerika men också i Skandinavien där vargarna när det
gäller älgar praktiskt taget
uteslutande dödat kalvar och kor.
Vargarna lever normalt i smärre flockar (familjegrupper) som
delvis
upplöses och splittras i samband med parningstiden i februari-mars.
Ett vargrevir i
Skandinavien uppgår till ca 10 kvadratmil. Vargarna
utnyttjar gärna vägar och stigar då de
patrullerar reviret. Det är
inte heller ovanligt att de uppträder invid bebyggelse. Vargen
blir
könsmogen vid knappt 2 års ålder. I en vargflock föder
vanligtvis endast en tik ungar.
Dräktighetstiden är cirka 65 dygn.
Antalet valpar varierar stort, men 6 utgör medelvärdet.
Antalet
ungar i kullarna i Sverige tenderar att sjunka. Lyan är ofta
enkel, ett hål grävt i en sandbacke eller
i en bergsskreva.
Hot
Det svåraste hotet utgörs av bristande acceptans hos delar av
befolkningen. Vargen har
tidigare varit förföljd främst på grund
av vargens angrepp på ren och andra tamdjur. Andra mera
diffusa hot
finns, t.ex. rädsla. Konflikten med vissa jägare har ökat under
senare år. Där upplevs
vargen som en allvarlig konkurrent om det
jaktbara viltet, vilket förstärks om älgstammen minskar
samtidigt
som jaktarrendena stiger. Konflikter har också accelererat då fler
jakthundar dödats av
varg, vilket också hänger samman med en ökad
löshundsjakt. Den illegala jakten efter varg är ett
allvarligt hot
i hela dess utbredningsområde. Snöskotern - om den missbrukas - är
självfallet ett
redskap som gör hotet mot alla stora rovdjur än
mer akut. Efter 2002 har en begränsad skyddsjakt
tillåtits i
Sverige, vilken 2010 har följts av en licensjakt, där mer än 10 %
av stammen sköts under
ett par dagar. Även för de övriga stora
rovdjuren björn, järv och lodjur tillåts nu licensjakt, som en
av
flera åtgärder i den reviderade rovdjurspolitiken, som bl.a. ska
resultera i en ökad acceptans
enligt regeringens bedömning. I Norge
har jakt tillåtits främst för att förhindra etablering
utanför
deras mycket begränsade vargzon. Även i Finland sker en
betydande jakt efter varg, främst inom
renskötselområdet. I takt
med att vargar etablerat sig i Mellansverige har nya hot
uppkommit.
Antalet trafikdödade vargar har ökat och vargar har
också dött eller avlivats p.g.a. skabbangrepp.
Ett annat allvarligt
hot är också den smala genetiska basen och invandring av
obesläktade vargar
från öster är på sikt nödvändig för att
den mer eller mindre isolerade populationen på den
skandinaviska
halvön skall kunna vara långsiktigt livskraftig.
Åtgärder
Vargen
fredades 1966. I takt med att vargarna har blivit fler har en rad
åtgärder
vidtagits för att förebygga skador, minska konflikterna
och därmed gynna fortsatt tillväxt hos
arten. Länsstyrelserna har
i dag möjlighet att lämna bidrag för att kunna sätta upp
rovdjurssäkra
stängsel och vidta andra skadeförebyggande åtgärder.
Djurägare som drabbas av skador på får och
andra tamdjur orsakade
av varg ges full ekonomisk ersättning. Vidtagna förebyggande
åtgärder
har resulterat i att skadorna av varg inte har ökat
proportionellt mot tillväxten i stammen. Under
2009 resulterade 66
angrepp av varg på tamdjur (främst får) i 308 dödade, 94 skadade
och lika
många saknade djur (94) vid angreppen. 27 hundar dödades
och 19 hundar skadades vid
vargangrepp 2009. Samma år höjdes
samhällets ersättning för rovdjursangripna hundar från 10
000 kr
till högst 20 000 kr. Den sammanlagda ersättningen för skador av
varg uppgick 2009 till
knappt 2 miljoner kronor. Sedan 1996 ges
rennäringen ersättning för vargförekomsten i
renskötselområdet
oberoende av om renar dödas eller inte. Vargstammens tillväxt under
de
senaste åren har resulterat i att riksdagen 2009 beslutade att
målet på högst 210 vargar skulle ligga
fast samtidigt som
licensjakt skulle tillåtas i kombination
med utplantering av högst 20
vargar
med östligt ursprung fram till 2014.
Övrigt
Utländska namn
- NO: Ulv, DK: Ulv, FI: Susi, GB: Wolf. Vargen omfattas av och
är
därtill en prioriterad art i EU:s habitatdirektiv bilaga 2,
vilket innebär att den ska skyddas i
nätverket Natura 2000. Den
ingår även i EU:s habitatdirektiv bilaga 4, vilken omfattar
strikt
skyddade arter, i Bernkonventionen bilaga II samt i CITES
bilaga A. Vargen tillhör Statens Vilt
enligt 33 § jaktförordningen,
vilket innebär att ett djur som påträffas dött eller som dödas
ska
tillfalla staten och upphittaren är skyldig att underrätta
polisen om detta.
Litteratur
Andersson, T., Bjärvall, A. &
Blomberg, M. 1977. Inställningen till varg i Sverige - en
intervjuundersökning.
Statens Naturvårdsverk PM 850.
Aronsson, Å.,
Wabakken, P., Sand, H., Steinset, O.K. & Kojola, I. 2000. Varg i
Skandinavien. Statusrapport för
vintern 1999/2000. Oppdragsrapport
nr. 2 - 2000. Høgskolen i Hedmark.
Aronson, Å., Wabakken, P.,
Svensson, L., Strømseth, T. H., Sand, H. och Kojola, I. 2007. Varg i
Skandinavien -
Statusrapport för vintern 2006/2007. Rapport.
Högskolan i Hedmark (Norge), i samarbete med
Viltskadecenter, Grimsö
forskningsstation och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i Oulu
(Finland).
Aronson, Å., Wabakken, P., Svensson, L., Strømseth, T.
H., Sand, H., Maartmann, E. och Kojola, I. 2008. Varg i
Skandinavien
- Statusrapport för vintern 2007/2008. Rapport. Högskolan i Hedmark
(Norge), i samarbete
med Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation
och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i Oulu (Finland).
Aronsson,
Å., Svensson, L. 2008. Vargi Sverige vintern 2007/2008. Rapport.
Viltskadecenter.
Aronsson, Å., Svensson, L. 2009. Varg i Sverige
vintern 2008/2009 - slutgiltig statusrapport. Rapport
2009:1.
Viltskadecenter.
Bjärvall, A. 1983. Scandinavias response to
a natural repopulation of wolves. Acta Zool. Fenn. 174:
273-275.
Bjärvall, A. 1988. Lär känna vargen. Svenska
jägareförbundet, Stockholm.
Bjärvall, A. & Isakson, E. 1981.
Älgen favoritbytet för Värmlandsvargen. Svensk Jakt 119:
762-767.
Bjärvall, A. & Isakson, E. 1983. En vinter i vargarnas
spår. Svensk Jakt 121: 178-184.
Bjärvall, A. & Nilsson, E.
1974. Hur gick det för vargarna i norr? Svensk Jakt 112:
662-665.
Bjärvall, A. & Nilsson, E. 1976. Surplus-killing of
reindeer by wolves. J. Mamm. 57: 585.
Bjärvall, A. & Nilsson, E.
1978. 8-9 vargar spårades i vintras - undersökning ger besked om
hur de levde. Svensk
Jakt 116: 894-897.
Bjärvall, A. & Ullström,
S. 2010. Däggdjur i Sverige. Bonnier Fakta.
Boitani, L. 2000. Action
plan for the conservation of wolves in Europe (Canis lupus). Nature
and Environment,
No. 113. Council of Europe Publishing.
Eles, H.
(red.) 1986. Vargen- Värmland förr och nu. Årsbok från Värmlands
Museum. Årgång 84.
Ericsson, G. & Heberlein, T. A. 2002.
Attityder till varg och vargjakt i Sverige. SLU, Kontakt 14.
Uppsala.
Haglund, B. 1968. De stora rovdjurens vintervanor. Viltrevy
5(6): 213-361.
Harrington, F.H. & Paquet, P.C. (red.) 1982.
Wolves of the world. Noyes Publications.
Karlsson, J., Bjärvall, A.
& Lundvall, A. 1999. Svenskarnas inställning till varg. En
intervjuundersökning.
Naturvårdsverkets rapport 4933.
Klinghammer,
E. (red.) 1979. The behaviour and ecology of wolves. Garland STPM
Press.
Larsson, H-O. 1988. Varg. Natur och kultur. Stockholm.
Levin,
M., Karlsson, J., Månsson, J. och Jaxgård, P. Viltskadestatistik
2010. Skador av fredat vilt på tamdjur,
hundar och gröda. Rapport
2010:1. Viltskadecenter.
Liberg, O., Andrén, H., Pedersen, H.-C.,
Sand, H., Sejberg, D., Wabakken, P., Åkesson, M. & Bensch, S.
2005.
Severe inbreeding depression in a wild wolf (Canis lupus)
population. Biology Letters 1: 17-20.
Lönnberg, E. 1934. Bidrag till
vargens historia i Sverige. K. Svenska Vetenskapsakademiens skrifter
i
naturskyddsärenden, Nr. 26.
Mech, L.D. 1970. The wolf: the ecology
and behaviour of an endangered species. Garden City,
USA.
Naturvårdsverket. 2010. Rovdjursforum. Databas.
Persson, J, &
Sand, H. 1998. Vargen. Viltet, ekologin och människan. Svenska
Jägareförbundet.
Pulliainen, E. 1965. Studies on the wolf (Canis
lupus L.) in Finland. Ann. Zool. Fenn. 2: 215-259.
Regeringen, 2000.
Sammanhållen rovdjurspolitik. Proposition 2000/01: 57.
Regeringen,
2009. En ny rovdjursförvaltning. Proposition 2008/09: 210.
Riksdagen
2001. Sammanhållen rovdjurspolitik. Miljö- och jordbruksutskottets
betänkande 2000/01: MJU9.
Svensson, L. & Hedmark, E. 2010. Vargi
Sverige vintern 2009/10. Preliminär rapport 2010-2.
Viltskadecenter.
Wabakken, P., Sand, H., Liberg, O. & Bjärvall,
A. 2001. The recovery, distribution, and population dynamics
of
wolves on the Scandinavian peninsula, 1978-1998. Can. J. Zool. 79:
710-725.
Wabakken, P., Aronson, Å., Sand, H., Steinset, O.K. &
Kojola, I. 2001. Ulv i Skandinavia. Statusrapport for
vinteren
2000-2001. Oppdragsrapport nr. 1 - 2001. Høgskolen i Hedmark.
Widén,
P., Brittas, R. & Sennstam, B. 1995. Varg i Mellansverige vintern
1994-95. En rapport från
länsstyrelserna och
länsjaktvårdsföreningarna i Z, W, S och T
län.
___________________________________________
Robert
Franzén 1991. Rev. Anders Bjärvall 1994, Lena Berg & Anders
Bjärvall 2002, Henrik
Andrén 2005, Robert Franzén 2006, 2010. ©
ArtDatabanken, SLU 2011-02-14